Igår vaknade jag med en bitter inställning till livet, kan inte sätta på fingret exakt på vad men ibland känns livet orättvist. Kan tycka och tänka att varför ska våra barn behöva utstå en massa sjukdomar, mediciner, sprutor och annan skit. Jag vet att det finns andra som har det värre men man är ju sig själv närmast eller hur?!
Nu önskar jag inte att någon annan blir sjuk eller så men ibland funderar jag på varför dessa sjukdomsgener hamnade hos just mina barn? Har jag/vi gjort något fel? Jaja man kan ju inte få allt jag har ju så mycket annat att glädja mig åt!
Det var ju dax för 3 omgången med sprutor igår alltså spruta 9, 10, 11 och 12 och igår såg jag att det plågade min lilla prins lite extra. Sprutorna fylls hela tiden med dubbeldos från föregående gången och det spänner mer och mer i hans lilla barnskinn. Åhh, pluttis ibland önskar jag att jag kunde ta en del av den smärtan du känner. ♥
Det är ett himla flängande in till sjukhuset en dag i veckan med prinsen och nu har sessan fått två tider två måndagar i rad. Det ska mätas koncentration av medicinen i blodet ena gången och andra gången ska hon träffa krampexperten.
Fick besök av mamma och pappa igår det gav mig energi och på kvällen kom morbror och kusin hit för att äta kvällsmat. Mycket prat och skratt det stärkte mig och genast blev livet mycket roligare!
Tack alla ni som ger oss energi, ni är guld värda!
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar