Åh det här är jag oxå arg på...

Men det är en pissdroppe i Mississippi just nu...

Besviken..

...arg, ledsen det har jag varit många gånger. Men nu finner jag tyvärr inga ord om hur livet ställer till det. Ägna en stund om att tänka efter vad som är viktigt just för dig!
Är det att väga 20 kg mindre, snyggaste märkesväskan, de mest perfekta kläderna som du givetvis matchar dina barn med. Är det viktigt?
Nää inte ett skit, Att få vakna upp tillsammans med de man älskar mest, att vakna upp frisk och se ännu en dag gry. Där mina vänner där i ligger lycka. Alla får tyvärr inte tillfälle att göra detta och det gör mig så frustrerad. Just nu är det mesta opåverkbart men jag ber ja jag ber faktiskt en stilla  bön ♥

Alltid!

Jag hoppas att ni känner att vi är med er ♥

Kämpa ♥

När livet griper tag om oss, skakar runt oss och vill oss illa.
Vad ska man göra?  Är det någon som kan svara oss på det?
KÄMPA älskade vän, kämpa ♥

Klockren text

Så viktig text. knyter

näven i fickan. Läs om och om igen!!

HON BORDE BO I EN LADA. INTE I HANS HUS MED HANS BARN.

ON 2015-08-03

 

NICOLE RYDEN

 

OKATEGORISERADE

Min väninna visar mig omkring i sitt nya pampiga hus. Eller ja, hennes nya killes hus. Dom har vart tillsammans i knappt ett år och hon har äntligen lyckats flytta in.
 

Jag har inte träffat henne på över tre år och känner henne inte längre? Men jag vill tro att jag vet exakt hur hon lyckades flytta in. Liksom stormade hans hus med alla sina saker. Främst sin egen kropp, hon klev nog in genom entrén som en jävla bulldozer.

När vi går omkring i huset så pekar hon på allting och vill berätta historier om precis varenda jävla pryl i huset. Hon börjar varenda mening med ’vi’ eller ’våran’ och drar en vals om deras nya soffa, servis eller tavla. Det är väldigt viktigt för henne att understryka att det är ’deras hem’ och att ’dom har planerat’ osv mm etc..

Oklart om hon vill skryta inför mig, eller övertyga sig själv?

Vid ett tillfälle stannade hon till under rundvandringen och ville istället beklaga sig över min situation. Min singelsituation utan rik snubbe med hus. Hon strök mig upp och ner på överarmarna när hon pratade med mig –som om hon trodde att jag frös, och ville värma mig ?

Jag orkade inte idiotförklara henne, utan nickade bara och låtsades bejaka hennes bekymmer kring mig och min singelsituation utan rik snubbe med hus.

Jag avledde henne och pekade ner mot hallen. Låtsades vara intresserad av vad som fanns där nere.

’Äsch det är bara hans ungars rum ’ säger hon och viftar nonchalant bort mitt intresse och går istället mot köket samtidigt som hon pratar högt om att jag måste dricka vin ur deras nya glas.

Jag nästan småspringer efter henne. Inte för att jag vill dricka vin ur deras nya skitglas. Utan jag vill veta om hans barn. Eller jag vill veta varför jag inte visste att han har barn?!

Jag har förvisso aldrig träffat hennes nya kille. Inte henne heller på över tre år. Men jag har ju tvingats följa hennes facebook och instagram-flöde med hundratals bilder som aldrig någonsin har inrymt barn. Jag har ju givetvis också granskat hans bilder vid något tillfälle och såg aldrig några barn på hans flöden heller? Det finns inte heller ett enda kort på barnen i hela huset.

Jag märker att hon blir obekväm när jag frågar. Eller snarare irriterad. Men inte på mig, utan på barnen –bara av att prata om dom. Hon förklarar att hon inte tycker om dom så värst mycket. Speciellt inte sjuåringen, han är en jävla skitunge som är sur hela tiden. Den lilla är mer okej, hon är bara fyra och kan inte käfta emot så mycket. Men deras mamma är ju ’helt jävla sjuk i huvudet’ spyr hon vidare. 
Hon menar på att eftersom det är så jobbigt med barnen och den psyksjuka exfrun så har hennes kille lovat att ge henne mer utrymme i hans liv, och i deras hem. Således har hon fått lov att ta ner alla korten på barnen. Så att hon skall känna sig extra välkommen i sitt nya hem.

Jag har slutat lyssna på henne och hör bara ett avlägset sorl någonstans mellan mina klunkar vin som jag dricker ur deras nya skitglas.

Jag ställer ifrån mig det tomma skitglaset på deras(hans) diskbänk i marmor så att det liksom klirrar till. Hon fattar att jag är arg och kommer att hålla ett tal.

Det har hon rätt i.

Egentligen vill jag bara vända ryggen till en dum jävla åsna. För det är svårt att diskutera med dom.

Men, den ’Nya Nicole’ löser inte konflikter med konflikter. Den här gången skapar jag inte ens en konflikt. Men jag känner att jag är skyldig henne en förklaring om varför jag verkligen inte vill träffa henne igen. Främst; när det handlar om barn har vi rätt att ta deras parti.

Jag försöker att förklara för henne på mitt allra mest pedagogiska vis, utan att låta som en galen person. Jag får nästan bita mig i läppen samtidigt som jag förklarar för henne att när man väljer att leva med en man som redan har barn så köper man hela paketet.

Men främst så beklagar jag att hon har valt en riktig åsna till kille. Han är på riktigt den största idioten här, som accepterar hennes krav om att åsidosätta sina egna barn. Han är också förbannat omanlig och osexig, det strök jag under.

Men framför allt så sårar det mig att hon medvetet vill skapa en distans mellan barnen och deras pappa.

Hon är en åsna och borde bo i en lada. Inte i hans hus. Speciellt inte med hans barn.

Texten har jag lånat av Nicole Ryden som har bloggen En naturlig skönhet!