Svåra val

Så plötsligt står man inför ett svårt val men samtidigt ett i-landsproblem som heter duga. Vår semester till Mallorca skulle börja den 6 augusti. Den 9 augusti ska en stor golftävling för sonen äga rum...Det har ringts och härjats både från tränare och andra människor om att denna tävling får han absolut inte missa. Hur fan gör man? Efter att ha pratat med Fritidsresor tre dagar på raken utan att få så där bra hjälp vill man slå huvudet hårt i väggen. Jag ville gärna skjuta fram vår resa en vecka. Tydligen skulle detta kosta 16 000..inget man vill lägga så där bara.
Äh tänkte jag vi får stanna hemma och åka i höst..Men tog ändå beslutet att göra ett sista försök genom att gå in på Resia i Kalmar. Sagt och gjort så efter en timme var det fixat! Fast vi bytte från Palma till Alcudia. Och vet ni det var inte många 100 lappar jag behövde betala.Måste säga att de var fantastiska på resebyrån. Dessutom påtalade försäljaren att jag luktade väldigt gott! :) Alla nöjda och alla glada.
Nu hoppas vi att vi får en härlig semester!

Ikväll ber vi återigen en bön för vår vän!

Puss och kram ♥

Produktiv helg

Så imorgon går vi in i vecka 28 och jag gissar att många tar semester just denna vecka. Jag får dock vänta 1 ½ vecka till. Det är seeeegt nu riktigt drygt faktiskt. Men den som spar han har!
I helgen har det varit full fart här hemma. Vi vill så gärna bli klara med allt småpill som är kvar med huset innan det blir semester. Sen köpte jag 15 liter jordgubbar så det blev både saft och sylt gjort. Gott att ha till vintern. Imorgon ska det plockas vinbär så vi kan göra gelé och saft. Inget är så gott som hemmagjort. Prinsessan ligger på golvet och har plockat upp sina Barbie. Sigge är intresserad och luktar på det mesta. Då och då tar han en Barbie i munnen och slänger iväg henne till prinsessans stora förtjusning. Killarna är på golfbanan och jag har bakat en smaskig paj till de kommer hem.

I fredags spelade prinsen en golfcup som han har tagit sig vidare i. Nu är det många duktiga spelare med men resultatet var ju enastående. Han vann och hade lägst score av alla spelare oavsett klass. Att han dessutom var bäst i hela regionen gör ju inte det sämre. När han ringde och talade om detta så fick ja bita mig i läppen för att inte börja stortjuta. Jag vet hur mycket tid, svett och tårar det ligger bakom hans fantastiska spel just nu. Han har varit jämn hela säsongen och har gått från handikapp 13 till 4,8. Det är en jäkla bedrift ska ni veta. När han kopplade ner samtalet så stortjöt jag. Stolt som bara sjutton! Tyvärr tar hans resa i denna cupen slut nu för när Sverigefinalen går är vi på Mallorca....Men det viktiga är att han har visat att han kan leverera. Vi har jobbat på det mentala prinsen och jag. Det har varit tufft och vi har blivit osams men efter mycket knep och knåp har vi fått till en strategi och jag blir så glad att han följer den!

Nu sill och potatis sen en natt på jobbet!

Puss och kram

Den här förbannade sommarångesten

Så nu är vi mitt i sommaren och semestern ska snart börja. Men redan i mars/april kommer klumpen i magen som ett brev på posten. Det ska frågas om vi får nyttja sommarstället jag är uppvuxen på. Varje år håller man andan tills man ser ett mail i sin inkorg. Jodå det gick bra i år också. Två veckor eller närmare bestämt 13 dagar får vi spendera på stället som vi älskar så fantastiskt mycket. Låter jag otacksam? Nädå jag är ytterst tacksam att det blir någonting över huvudtaget. Tro mig vi kommer njuta varje minut. Men visst är livet konstigt när det bara tvärvänder. Barn som varit älskade blir plötsligt ett hot som påtalar den bittra verkligheten. Barnbarn som varit dyrkade blir bortglömda. Ställen som man spenderat den mesta av sin lediga tid på blir plötsligt ett schemalagt problem. Det är svårt att sätta ord på det man känner men en spark i magen och en ordentlig käftsmäll är ingenting mot det hjärta som slits ur bröstkorgen. De ord som sagts blir som törnar som gör ont varje gång saker kommer på tal. På något vis så lär man sig ändå förhållas till sakerna som uppkommer det bleknar inte och det glöms inte bort man lär sig bara hantera det. Den kloka 14 åringen i familjen påtalar alltid att saker och ting kommer tillbaka och biter en i svansen. Kanske har han rätt.
Det som ändå är det viktiga i det här är att detta är bara materiella saker. Att få en kram av sin mamma hade varit så mycket mer värt. Att bara få hålla om henne en sista gång säga hur mycket vi älskar henne. Hur bra hon var hur hon höll ihop allting och hur hon kämpade. Mamma/mormor/farmor/svärmor kommer vi aldrig få tillbaka men hennes minne ska alltid göra oss glada. Tänk i augusti är det fem år sen hon åkte till Nangijala. Fem år! Tänk om hon hade fått uppleva allt det fantastiska som händer med sina barnbarn. Hur de växer utvecklas till kloka människor. Blir kvinnor och män. Vilka val de tar i livet. Jag tror att hon skulle och är säkert väldigt stolt över sina sex barnbarn ♥

Nu ska vi först och främst njuta hemma i vårt hem som vi skapat och gjort om. Sen blir det att njuta på Revsudden i 13 dagar därefter blir det en resa som barnen länge längtat efter.

Idag håller vi tummar och tår för Wille som är i Olofström och tävlar 36 hål golf. Han åkte redan vid 05.30 i morse så det blir en lång dag.
Ester blev biten av en geting igår och vi fick erfara att även hon är allergisk mot detta gift. Andningsproblem och svullna läppar resulterade i en massa medicin som gjort henne superpigg så hon har varit vaken sen 04.15 :) Undra när hon däckar?!

Ett besök hos optikern står även på dagens schema..har lite ont i ögonen och sen har tydlige det ena ögat en tendens att skela lite...Ordnar sig nog!

Ha en underbar helg!