Tiden rullar på vare sig man vill eller inte...igår var det tre veckor sedan mamma lämnade oss. Fast jag känner hennes närvaro hela tiden jag vet att hon finns här brevid oss. Hur tar man sig igenom det här? Jag vet inte. Jag finns och jag gör det jag ska och det som förväntas av mig men mycket mer är det inte, jag är trött och tom. Att mista någon som funnits här hela tiden är så jävla grymt, en del av mig är borta. Men mamma du kommer alltid finnas i mitt hjärta!
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar