Ojoj att så många kan vara intresserade av mitt/vårt liv. Det är ju därför jag bloggar ju. Men att ökningen från just Kalmar-området är så markant att det är skrattretande. Känner inte så många i Kalmar. Men ni är så välkomna att läsa varken ni tycker om mig eller ej. Ni är säkert mycket underhållna. Ibland undrar jag varför man läser bloggar egentligen. Jag är skitnyfiken på andras liv, gillar att få tips och inspiration. Endel älskar att vältra sig i andras olycka. Det är så olika.
Idag är det en sån där "längta efter mamma dag". Så fort man får höra en låt på radion, känner en doft eller något som påminner om mamma får man bita sig hårt i läppen för att inte börja tokgråta. Tänk att bara få ligga i hennes knä och får bli kliad i hårbotten. Mmm tänk om...Mamma du förtjänade att få leva och fröjdas. Njuta av oss och dina barnbarn. Om du bara visste vad de saknar dig. Prinsessan har just börjat tala om dig (det har tagit sin tid) och alla de minner som hon har av dig. Igår pratade hon om när ni var i lekparken och den där randiga katten kom som sällskap när ni lekte i sandlådan. Du minns det va?
Hon frågade mig när vi städade igår om jag hade några dukar som du haft?? Hon hade nämligen tänkt att lägga på några på sitt skrivbord. Jodå, hon fick låna en :) Jag tror hon saknar dig på sitt speciella sätt även att hon var så liten när du försvann...
Åhh, mamma kom tillbaka och säg att allt blir bra snart!
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar